Under min vistelse på Hinsebergs kvinnofängelse upplevde jag saker som jag inte trodde var möjliga i svenska fängelser. Men det som ändå måste vara det värsta är att det sitter oskyldiga inlåsta utan möjlighet till upprättelse och resning.
Jag träffade en tjej som heter Lena, hon är dömd på indicier och grundval för ett mord hon aldrig har gjort. Polisen har varit och besökt henne och meddelat att dem nu vet vilka som är skyldiga och hur det hela har gått till men att det måste vara en domstol som friar henne från straffet, det har inte polisen någon makt att göra. Så hon blev tillsagd att ta kontakt med advokat och få till en resning. Då blir det istället så att hon nekas kontakta advokat av plitarna. Dem hittar på den ena undanflykten efter den andra så att det hela förhalas och hon inte får kontakt med något ombud som kan hjälpa henne.
I december har hon suttit inlåst i tre år utan att ha gjort något olagligt alls, hur kan det få gå till så? Hur kan man döma på så svaga grunder då det gäller ett så allvarligt brott?
Det skall tillämpas fri bevisföring nu i det här landet och ingen protesterar. Förstår ingen vad det går åt för håll??? Då ni själva sitter där är det för sent att agera, men det är väl den där typiskt svenska kommentaren "det händer inte mig" som är försvaret. Vilket jävla land som helt saknar sympati och empati för våra medborgare (om man inte står högt i rangen förstås) och ska sen kalla sig för demokrati. Det är väl inget annat än en diktatur...eller?!?
Finns mycket att berätta om Hinseberg, knappt att jag själv tror på det fast jag varit där och upplevt helvetet men det återkommer jag till vid ett annat tillfälle.
